Måndag
Kommentarer
Postat av: ida
och du och jag håller andan och håller händer i språnget, det är inte så långt hem och än fanns det tusentals tårar kvar, så be aldrig om ursäkt igen, äntligen passerar vi deras gränser men jag ser på din ängsliga hållning din jagade blick att det känns att det är långt hem och snart finns det inga tårar kvar så be aldrig om ursäkt igen, äntligen sätter du själv dina gränser, jag kastar stenar i mitt glashus, jag kastar pil i min kuvös och så odlar jag min rädlsa, ja jag sår ständigt nya frön och jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö men älskling vi ska alla en gång dö, ja vi ska alla en gång dö, ja vi ska alla en gång dö, men du och jag ska aldrig dö <3
Trackback
